Sett i backspegeln så tror jag nog att det kommer vara tydligt att de stora drakarnas kulturredaktioner gjorde fel som prioriterade exempelvis Carola-monologen istället för att bevaka Benways premiär för två veckor sen.
Jag är Kava. Jag är den mystiska kraft som finns i roten av en planta. Jag har druckits av generationer, skänkt lugn och stillhet, öppnat vägar in till andevärlden, och i vissa fall skickat människor i ro inför döden.
Det är svårt att vara tillbaka i Sverige. Inget snack om saken. Det är lätt att lovsjunga sitt land när man är utomlands, minnas dukade sillbord och brännvinsfester vid midsommar, ljudet av björkar som vajar i vinden, körsbär som blommar om våren, äppelträdens frukt som hänger tungt mot marken i augusti. Men det är ju inte hela sanningen. I själva verket är vardagen i Sverige fylld av stress och människor som klagar över sånt som egentligen inte har något betydelse. Varför? För att vi saknar perspektiv.
JPAGE_CURRENT_OF_TOTAL
